För ett tag sedan hjälpte jag en äldre dam på Mango, tillslut blev det en klänning som hon hängde undan. Idag kom hon in och jag kände igen henne. Hon förklarade varför hon inte hade kommit in för att säga att hon inte ville ha klänningen som jag hängde undan åt henne sist, hon skämdes verkligen. Vilket jag sa att hon absolut inte skulle göra. Jag hjälpte henne med att hitta en fin kofta samtidigt som vi pratade. Jag kom ihåg hennes namn från att jag skrev det när jag hängde undan hennes klänning och frågade henne om jag mindes rätt att det var Nilsson. Hon blev alldeles rörd.