Sent i går kväll fick Henrik ett ryck och ville att jag skulle klippa honom. Jag har aldrig tidigare hållit i en hårsax:) Jag frågade om han verkligen vågade att jag skulle klippa honom, då svarade han att det är ju i slutändan jag som ska tycka att det blev bra. Sant, jag skulle inte låta resultatet bli fult, då skulle rakapparaten åka fram:) Som tur var, blev resultatet riktigt bra, trodde jag inte. Imponerad över mig själv.